Recension: Sonen av Jo Nesbø

sonen

Även Jo Nesbø väljer i det här fallet att avvika från sin ordinarie serier av deckare med kommissarien Harry Hole i huvudrollen för en helt ny historia. Sonny Lofthus är sonen till en av de bästa brottsutredarna som sköt sig till döds vilket innebar att sonen bröt ihop och blev narkoman. I samband med en längre fängelsevistelse blir han en affärsmässig syndabock som tar på sig flera brott i utbyte mot dagliga doser av narkotika. En dag får Sonny höra något som förändrar han syn på faderns självmord och detta blir upptakten till en rymning där sonen har en hel del att hämnas.

Historien fångar läsaren och blir snabbt en bladvändare där författaren lyckas skapa ett bra engagemang. Språket är bra och Jo Nesbø har gott om väl utformade miljö- och karaktärsbeskrivningar.

Jag har tidigare berättat om svenska succéförfattare som har bytt inriktning utan att lyckas där Jo Nesbø lyckligtvis är den som bryter trenden. Även om Harry Hole inte förekommer i den här historien blir berättelsen minst lika spännande och fängslande som tidigare romaner.

Originalitet: 6, Handling: 7, Språk: 5, Karaktärer: 6, Miljö: 5

Betyg: 5.8

This entry was posted in Recensioner. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *