Recension: Bombmakaren och hans kvinna av Leif GW Persson

bombmakaren-och-hans-kvinna

Jag är alltid lika förväntansfull när jag ska läsa en en ny bok av Leif GW Persson. I det här fallet är det hans första roman med en kvinna i huvudrollen, den operativa chefen för Säkerhetspolisen Lisa Mattei.

Lisa Mattei får ett samtal från sin chef som blir upptakten till en jakt på en intensiv terroristjakt där Lisas förmåga prövas till det yttersta. Samtidigt som hon har en begränsad tid på sig att förhindra något av det mest fasansfulla som kan inträffa på svensk mark måste hon också balansera jobbet med privatlivet.

Leif GW Persson är en mästare på att skriva effektivt med lagom långa kapitel och han har också tillräckligt kunskap inom området för att åstadkomma en trovärdig historia. Att skriva en historia om jakten på terrorister är också helt rätt i tiden och Leif GW Persson lyckas bra med såväl person- som miljöbeskrivningar i boken. Flera detaljer, som att Säkerhetspolisen har flyttat till kvarteret Ingenting och att Stefan Löven är statsminister, gör också att berättelsen känns modern. Så långt allt väl…Nu till det som gör att jag däremot inte är så nöjd med just den här historien är att den blir tråkig. Under fler än 500 sidor händer inte så mycket och sedan sker allt i rasande fart under bokens sista 50 sidor. Kanske något som gör att berättelsen blir lik en verklig polisutredning, men när det gäller den skönlitterära upplevelsen spelare det inte någon roll. En bra spänningsroman får inte bli tråkig!

Originalitet: 4, Handling: 3, Språk: 7, Karaktärer: 5, Miljö: 5

Betyg: 4.8

This entry was posted in Recensioner. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *